Är inte nätet fantastiskt ibland. Är man bara vetgirig så är möjligheterna oändliga. Stötte på något trevligt när jag hörde en dikt just nu i filmen Förnuft och känsla, några snabba tangent tryckningar senare förstod jag att det var en Hartley Coleridge som låg bakom den. Hittade en av hans andra dikter där ute i cyber rymden, Var helt enkelt tvungen att kopiera in den här, för den känns som skriven av en tvillingsjäl, eller åtminstone en som verkligen vet vad det är att ha katt…

TO A CAT

by: Hartley Coleridge (1796-1849)

ELLY, methinks, ‘twixt thee and me
There is a kind of sympathy;
And could we interchange our nature, —
If I were cat, thou human creature, —
I should, like thee, be no great mouser,
And thou, like me, no great composer;
For, like thy plaintive mews, my muse
With villainous whine doth fate abuse,
Because it hath not made me sleek
As golden down on Cupid’s cheek;
And yet thou canst upon the rug lie,
Stretch’d out like snail, or curl’d up snugly,
As if thou wert not lean or ugly;
And I, who in poetic flights
Sometimes complain of sleepless nights,
Regardless of the sun in heaven,
Am apt to doze till past eleven, —
The world would just the same go round
If I were hang’d and thou wert drown’d;
There is one difference, ‘tis true, —
Thou dost not know it, and I do.

 

Annonser