Och då menar jag inte bara människorna, inte nog med att det nu är mindre än två veckor kvar till dess vi stänger. Ja ok då, tre eftersom vi har fototräffen första helgen i oktober. Men bortsett från den, så är säsongen mer eller mindre över. Ja man ser som mållinjen. Ska bli spännande att jämföra siffrorna på våffelförsäljningen i sommar mot vinterns.

Nu till andra trötta ting. Förra helgen gick vår Kitchen Aid sönder, den bara dog. Som tur var fick vi en ny Kenwood redan på onsdagen. Det var en lycklig ”Våffla” som kom till jobbet på torsdagen och fick packa upp en helt ny maskin. Allt är bara bäst med den. Som ett barn på julafton helt enkelt. För att göra det hela mer komplicerat så började det blixtra och ryka om micron i lördags. Ja det första man gör när man råkar ut för det är ju att kontrollera att man inte av misstag fått in någon metall i den. Men jag hade bara en keramikskål med choklad. Och vid närmare undersökning så kom röken från själva micron. Fick helt enkelt lyfta bort apparaten och sätta dit den vi haft i matsalen för att gästerna ska kunna värma barnmat etc. Inga större konstigheter där. Talade om för Björn J. som var vaktmästaren för dagen att den lite tilltufsade apparaten fanns på kökskontoret. Han tog den med sig i verkstan, och konstigt nog hade den inga konstigheter för sig när han testade den. Så nu står den ute i matsalen, och vi håller tummarna för att den inte ska börja strula där. Det blir som lite dyrt när man är tvungen att byta ut apparaterna. Vi var ju tvungna att köpa en ny mixer i början av säsongen, och allt porslin som måste ersättas, för det har varit en tuff säsong för porslinet i Grövelsjön.

Gör vad man kan för att hålla ångan uppe under ”spurt-sträckan”, biljetterna till Uppsala sitter redan på anslagstavlan. Två uppsättningar, den ena med mitt namn och den andra med kattens. För SJ kräver numera att man ska namnge alla resenärer även barn under 6 år, vilket min katt åker som. Det kostar numera en slant också, men en tia mer eller mindre är ju inte hela världen. Och klart värt det om man slipper att få kattilskna hundar i sätet bredvid.

Nu ska jag bara se till att kolla att jag har fraktlappar till grejerna jag ska skicka med bussgods. För inte orkar jag kånka alla grejer på buss och tåg. Är ju ett par byten och som alla vet som åkt tåg, så finns det inte plats för bagage på tåg numera.

Hoppas bara att inga konstiga influensor med djur namn hoppar på en när man kommer till ”Storbya”.

Annonser